Den sociala ölen

Pscchhht!

Detta vänder sig både till dig som dricker öl, men även till dig som inte gör det.

Varning! Alkohol kan skada din hjärna och dina övriga organ. Det är vanebildande och det finns risk att du i berusning fattar fel eller dåliga beslut. Att du gör andra eller dig själv illa som ett resultat av dessa beslut. Bilkörning i kombination med alkohol är direkt idiotiskt och därför förbjudet!
Utöver dessa rent självklara riskerna, är öl något som innehåller kolhydrater, dels som sockerarter, dels som alkohol. Alla dessa energikällor måste vara av centraliserad typ, då de tenderar att samlas på mitten av kroppen som "ölmage".

Denna muntra inledning är ju något som alla känner till. Ändock så lever vi i ett samhälle där alkohol är lagligt att konsumera, sälja, tillverka, njuta och marknadsföra.

Jag förbehåller mig därför rätten att nu övergå till ett något romantiserande kåseri över en av dryckestyperna, nämligen öl!

Att öl är kultur är fakta. Dels när vi umgås med den, mer om det senare, Men även när den bryggs, då jästkultur kalasar på sockret i malten.

Processen, helt naturlig och genial. Malt görs av säd (oftast korn), alltså spannmål. Man kan göra gröt, bröd eller lim av säd också, men om man låter kornen gro lite, så bildas istället sockerarter. Därefter torkas malten under värme, krossas och kokas i omgångar för att fälla ut sockerarter och bryta ner proteiner.
Humle eller andra örter/växtdelar tillsätts, även det i omgångar för att ge smak och doft.

Sockerarter ja. Jo, det finns en till synnerligen naturlig resurs som heter jäst. Jäst tillsätts till vörten, som är en slutprodukt efter mältning och mäskning. Jäst är en encellig svampform som i vissa former och arter har en enorm attraktionskraft till socker. Lyckligtvis har det en livsstil som gör att de förökar sig själva när de får näring från socker och enkelt uttryckt "kissar de ut alkohol och pruttar ut koldioxid". Det är således det som bildar alkoholen och bubblorna i ölen.

Detta var väl typ ölproduktion i en rapp version, men ack så inspirerande.

Öl är en gammal dryck. 7000 år enligt källor och 4000 år enligt andra. Äldre än mig under alla omständigheter.

Att vikingarna under den mycket tidiga medeltiden drack öl vet man. Även mjöd dracks, vilket är en betydligt enklare, men lite dyrare process då Honung används som socker. Blandas med vatten och jäst och jäser till en rusdryck som väl just kan avnjutas som... rusdryck.

Och idag då. Ölet idag är ju en konstart som ger oss en hel djungel av typer, smaker, styrkor och karaktärer. För att inte prata om inspirerande namn och färger, dofter och besserwissrar. Jag är inget proffs på öl, annat än i avseendet att dricka det och kunna mumla lite om vad jag tycker. Senare på natten, sluddra om detsamma.

Sluddrandet ja. Jo, för Er som inte dricker rusdrycker så är det så att Alkoholen i ölet har en viss avtrubbande inverkan på nervsystemet. Det låter ju hemskt när man tänker på det, men när man dricker öl, så är det ju smaken och endast smaken som har betydelse. Ruset är en tråkig biverkning och vi alla skulle väl helst se att all öl var alkoholfri, eller? Njae. Alltså, det här avtrubbande, är också något avslappnande, inspirerande och precis som den drog det är så förändras hjärnans verksamhet något under dess inverkan. En del fastnar helt för denna berusning, varvid alkoholism kan uppstå. En mycket tråkig biverkning som leder till alla möjliga tråkiga konsekvenser. Bör undvikas.

Närhelst öl konsumeras så finns en hel radda kemi och kemiska reaktioner att hålla reda på. Antingen skiter man i detta och dricker, blir full, bakfull och börjar om när man tycker att man vill. Eljest, så lär man sig att kroppen tar nervgiftet Alkohol (Etanol) C2H5OH och bryter ner det till acetaldehyd CH3CHO.. Det är det som luktar om en berusad person. Alltså inte alkoholen i sig. Acetaldehyd i sig bryts ner till ättiksyra i CH3COOH. Därefter kastar kroppen ut ättiksyran i urinen och man är nykter. Till saken hör att det krävs en hel del tid och energi för att bryta ner acetaldehyd till ättiksyra och
under lagringstiden i kroppen (timmar) mår man i allmänhet inget vidare, baksmälla. Men så länge som Etanolen far runt i kroppen i en lösning på 0,5 - 1,5 promille så är man oftast en rätt glad typ. Bil får köras i Sverige om koncentrationen i blodet är under 0,2 promille, men för tydlighets skull. Vid bilkörning skall ingen alkohol intas före utövandet, punkt.

Det finns mycket mer om historien kring öl, ölets betydelse, bruk och vanor än vad jag både vet och kan hantera, så jag tänkte dra lite modern historia istället.

Tänk vilken amerikansk film som helst. En action, drama, deckare, thriller. Nånstans i filmen går en halvt slagen hjälte raka vägen till kylskåpet, troligen inte ens hens egna, utan gärna hos kompisen. Utan att ens fråga, tar fram en öl, som öppnas genom avskruvning av kapsylen. pschht. Rätt sällan ser man dock personen i fråga dricka ölen. Det är mer en grej.
Nu vet jag inte om detta är representativt för amerikansk livsstil, utan kanske mer en "filmtradition" på samma sätt som alla telefonnummer börjar på 555.

I svenska filmer är det tvärt om. Personen, i den mån det nu förekommer öl, hämtar, köper eller beställer den sällan, utan man "har bara en öl plötsligt". Däremot så dricks det av den, och för att understryka sinnesstämningen, så skall detta avläsas i hur ölen dricks. Avnjutes med halvslutna ögon (nöjd och belåten, harmonisk). Sippas på (überklasspamp som inte kommer konsumera hela ölen). Sveps direkt ur burk (är de en ungdom så skall man förstå att berusningen kommer vara avgörande för nästa händelse, men är det en vuxen så betyder det "drog för bedövningens skull").
Detta är mina synnerligen egna tolkningar, men kanske har jag medhåll.

Min personliga första erfarenhet var tillsammans med mina tre ungdomskamrater. Vi köpte folköl, okänt märke och konsumerade medan vi tittade på Razzel eller Jacobs Stege på TV. Jo vi hade hemmakvällar minsann.

Sedan blev det öl i bastun när jag och en vän lånade ett hus i Sälen i Februari typ 85. Vi lyckades köpa öl och givetvis var det då jag lärde mig att öl luktar bröd om man häller det på bastun. Genidrag!

Idag har jag alltid flera sorter hemma och trots att det tappar i modernitet enligt B-wissrar, så gillar jag IPA av olika märken. Mycket smak och lång härligt känsla efter varje klunk.

Öl är kultur och njutning. Belöning och berusning. Hanteras med finess och avnjutes antingen ensam, men helst i sällskap.

Öl är en social dryck!
Ring, kom och njut en kall på altanen!

Vad kostar en torsdag och är blått tungt?

Vi har fyra barn, så under årens lopp har man väl fått en och annan fråga som är helt ryckt ur sitt sammanhang och saknar logiska svar.
Alltså, barn ser saker, barn försöker finna logiska förklaringar i sina tankar, och när deras egen fantasi inte räcker till så läcker det ut som en osammanhängande fråga.

"Ordning och reda, pengar på freda", sa jag någon gång. Inget konstigt med det. Men för ett barns hjärna... Va?  Om man får pengar på en fredag, vad kostar då en torsdag och javisst! Så är det! Frågan kom som ryckt ur inget sammanhang som helst.
Pappa, vad kostar en torsdag?
Efter lite terapi med barnet så löste det sig och vi förstod varann. Jag sa en ramsa som inte har med nåt verkligt att göra men för henne fanns det samband. Det är ju länge sen nu, men nåt som ändå var värt att minnas.

Nuförtiden, när barnen själva kan dra logiska slutsatser (med varierat resultat), så har min russinhjärna börjat hitta egna underfundigheter och frågor i tillvaron. Den söker efter nya olösliga problem.
Jag menar, oändligheten, hallå?! Det har vi ju klarat ut rätt många gånger nu, över ett par flaskor vin och så. Nä, vi snackar NYA utmaningar.

Det finns forskare som klurat ut att vänster hjärnhalva (oftast) är den som ger svar på självklara saker som språk, tal, matematik, logik, jaget och annat nödvändigt. Höger halva däremot, skall vara det mer konstnärliga, intuitiva, känslosamma och så. Skall vara... Min högra är inte helt överens om detta.

Min vänstra ägnar sig åt jobbet. Bara! Ensam! Så om jag måste vara konstnärlig på jobbet, typ sätta en färgklick på en webbsida som programmeras fram, då tar den inte hjälp av höger, utan slumpar själv fram en färg och smetar ut den på sidan. Klart! Alla blir inte imponerade av sån design, men vänstern bedömer det som färgsatt enligt instruktion och därmed bra! Vänstra halvan är stabil och duktig! Jag är nöjd och vi är vänner.

Höger däremot! Här kommer det igen. en ström av idioti och dumheter till vänster som förväntas ha svar. I går morse. På tunnelbanan, från St. Eriksplan, såg jag en reklamskylt och vips så rökte höger halva på, och började flumma. Men! Jag hann stoppa upp signalen och reflektera över den, vilket ledde till "overflow" och detta kåseri.
Oftast är det ett flöde som från en hel dagisklass från höger hjärnhalva med galna dumma och omöjliga frågor till den vänstra. Höger halva betraktas rätt ofta av mig, och vänster halva som onödig.

Nu minns jag inte vad det var reklam för, men frågorna högerhalvans uppslag var solklart! Frågorna haglade. "Vilken färg är tyngst? Vad väger vitt? Är svart tyngst? Undrar om det bir samma svar om man frågar alla på jorden? visst är gult lättare än vitt? Är blått tungt?"
STOP! Jag ryckte i nödromsen! Idiothalvan bara öste på frågor och vänster vek ner sig med att åtminstone försöka katalogisera frågorna och började därefter väga färger i huvet. Nej! Jag menar inte då vad en burk blå färg väger, utan liksom nyansen i sig. Om den skulle väga nåt.

Eftersom jag stoppade trafiken så blev det lite kaos och urspårningar på mitten och en molande huvudvärk tornade upp i horisonten.
När man tystat höger halva som ett litet barn och helt kallt slutat lyssna på den, så återstår bara sviterna i vänster. Väger färger? Är gult lättare än vitt? Det är lika ologiskt som "Onsdag är väl inte ett hus eftersom ofta sju?". Osammanhängande trams. Men...

Har man nu fyra barn som tränat upp vänster halva på omöjliga problem som, "kan änglar gråta?" eller "varför heter det gräs?", då vill min hjärna förknippa omöjliga problem med små söta barn som faktiskt finns i både hela min hjärna och i mitt hjärta.

Så kanske är det så ändå, att när höger halva ställer till med tokroliga problem och omöjliga frågor, så är det i själva verket en lek, halvorna emellan som knyter band, skapar utveckling, ger känsla och värme och helt sonika är ett barn-föräldrarollspel. Samtalet mellan barnet i mig och mitt logiska jag, det mest utvecklande för både stora och små, höger som vänster.

Ljuset är släkt

Efter många års funderande, sådär i skymningstid, alltså när man håller på att somna, så har jag funnit en sanning som inte har med fysikens lagar att göra.

Jag är praktiker och gillar killar som Newton. Om ett äpple lossnar från trädet så trillar det i huvet på den som sitter under. Detta är en naturlag. Inte ett filosofiskt mästerverk, om än det nog är så, många tänker på hur Sir Isaac Newton fick sin snilleblixt om gravitation. OK! Jag sällar mig i jämställdhetsledet och erkänner att jag gillar tjejer som Lise Meitner som klurade ut att atomer (hur odelbart det än kan betyda på grekiska) mycket väl går att dela, om man slungar protoner på dom. Att detta i sin tur skedde i slutet på 1930-talet och fick förödande konsekvenser när män tog över konceptet behöver kanske inte nämnas. Tala är silver, tiga är uran, som vi brukar säga.

Nåväl, fysikens lagar med Newton som exempel, är ju orubbliga, tyvärr. Ibland skulle ju minskad gravitation, vara muntert, t.ex. vid vägningen på morgonen eller när långa uppförsbackar närmar sig.

Icke-fysikaliska lagar då? Jodå! Filosofiska finns det några, och där är det väl bara en som jag känner att jag anammat. Från filmen mannen som slutade röka, med Gösta Ekman och Lena Nyman bland annat. Där nämns "Summan av livets laster är konstant". Det kommer in i filmen för att förklara "Göstas" iver att ersätta nikotinet med allenhanda andra saker. Han sexxar fett helt enkelt. Kröken och maten och godiset och mjo... Det är en ganska bra filosofisk naturlag tycker jag. "Summan av livets laster är konstant". Sug på den en stund.

Fysikens tveksamheter finns väl kanske mest i periodiska systemet där det förekommer lite mellantingsgrundämnen. Dom som inte riktigt vet vad dom skall vara. "Halvmetaller" är väl mest schizofrena. Trots detta så följer de vissa uppsatta regler och lagar.

Lång prolog, men nu kommer vi då till blandningen av fysik och filosofi. Ljuset. Då menas inte ett stearinljus i bestämd form, utan ljuset som fysikaliskt fenomen.

Tillbaka till Newton som inte bara höll på med frukt i experimenten. Han hävdade att ljuset var en ström av partiklar. Sedermera vill man väl kalla det för en typ av energi, fast skall man vara petnoga är man mest överens om att det både är en partikel och en våg. En självklar fysisk lag är det i alla fall såtillvida att om man hetsar upp en atom lite lagom mycket så beskrivs det som att elektronerna (detta är ju synnerligen uppenbart) hoppar mellan elektronskalen (exalteras) och trillar tillbaka i sitt skal. Under denna process så uppstår ljus. I en glödlampa så leder man ström genom en tunn tråd som blir varm och elektronerna blir exalterade och därför lyser den. Om man stänger av strömmen blir det mörkt.
Alltså. Om man inte kittlar och retas med atomer och exaltera elektronerna så blir det mörkt. Då borde det vara så att mörker är "inte ljus". Alltså mörker är "inget i sig självt" Nada! Enligt fysiken.

Men om du liksom jag, legat där på kvällen, i mörkret och filosoferat så måste du hålla med om att mörker inte är "ingenting". Mörker är ju mörker. Inte avsaknaden av ljus. Det är tillochmed så att vi ju faktiskt har ett par olika streck på en skala. "mörkt", "mörkare", "mörkast", "kolmörkt", "vintermörker" och så vidare.

Slutsatsen borde då bli att mörker inte är avsaknaden av ljus utan ett faktiskt oförklarligt fysiskt fenomen. Dock kan samtidigt konstateras att det inte går så bra ihop med ljuset, vilket ju kan stämma in på vilken svärmors- eller syskonrelation som helst.

Syskon eller inte: Ljuset är släkt med mörkret men dom umgås aldrig i samma rum.